Det är kallt. Frosten bitar tag. På några platser har den första snön fallit. Jag har en säng att sova i med rena lakan. Kan tända en eld i kaminen, äta mig mätt och känner människor som jag bryr mig om och som bryr sig om mig.
I tider som dessa funderar jag över värmen, den medmänskliga. Den värme som skapar tillhörighet, visar omsorg och respekt, som är lyhörd, värnar och på alla sätt vill väl.
Vilken härligt sprakande medmänsklighetskamin vi skulle få i världen om den värmen spred sig.
