Omfamnar livet
Att arbeta med färgcirkeln och att lära sig se färgers olika nyanser övar upp vårt seende. Det lär oss att se att livet innehåller olika skiftningar. Att lära sig se nyanserna är ett vaccin mot extremism.
Så kan mina tankar gå när jag arbetar med de estetiska ämnena. Jag arbetar tillsammans med mina elever för något större.
Tillsammans bygger vi samhället.
Vad händer med självbilden i en tid när ständiga statusuppdateringar på Facebook och andra sociala medier blir en del i den dagliga agendan?
Fick veta häromdagen om att det nu finns så kallade selfiepinnar eller selfiesticks att köpa. Att ta en selfie har blivit en del i många människors identitetsskapande. En så stor del så att det nu finns en marknad för selfiepinnar.
Pedagogiska magasinet publicerade nyligen en intressant artikel under rubriken Spegel, spegel på väggen där.
Den centrala frågan vem är jag och hur vill jag uppfattas för andra är en marknad för flera olika aktörer. Något det egentligen alltid mer eller mindre har funnits en marknad för, spelreglerna ser bara annorlunda ut.
Frågan är densamma: Vem är jag egentligen?
Bryta mot mönster. Att skapa nya stigar kräver mod ibland, ibland inte. Ibland bryter vi medvetet mot mönster medans andra gånger ser vi inte de strukturer vi bryter mot. Jag tänker att kanske det är bra att inte se eller ha kunskap om strukturerna. Den okunnige vet inte alltid vad hen gör, något som i sin tur kan innebära en risk.
Förespråkar bildning och kunskap då det förhoppningsvis innebär att smärtan när brytningen sker blir mer medveten. Kanske det leder till större ansvarstagande?
Det kan innebära en risk att bryta mot de dominerande normerna och ibland finns inget annat val. Vi kan riskera att bli utanför. Det man kan fråga sig själv i dessa lägen är om du måste offra dig själv och din äkthet, ja då finns inga andra val. För sanningen känner du i ditt eget hjärta. Så Lyssna till din egen röst, din personliga ton.