Författare: Elisabeth Jönsson

Att få leva enkelt och skala av. Märker att i takt med att jag blir äldre blir livet enklare. Och vad gör det enklare? Jag behöver inte hävda mig!  Jag behöver inte bevisa något! Jag duger som jag är. Funderar på om jag hade känt så när jag var yngre, hade det varit av ondo eller godo? 

Att vara ung innebär att det hela tiden, mer eller mindre medvetet, läggs en massa förväntningar och förhoppningar på en, att man ska uträtta något. Och när jag tänker tillbaka är det viktigaste jag ägnat mig åt barnen och ungdomarna. Och jag är tacksam över att ha en skog att promenera i, goda vänner att fika med och en man att krama om.

Att få leva enkelt och skala av

Sedan jag gick ner i arbetstid konsumerar jag mindre och skapar mer utifrån egna behov och tankar.  Är det av ondo eller godo? Jag känner mig rikare inombords, mer sällan tömd på energi ,men jag bidrar inte på samma sätt till BNP. Kanske är jag mer rädd om miljön?

Framgång för mig är att få skala av, att urskilja det väsentliga och arbeta för att prioritera på att lägga min tid på det som gör livet rikt och meningsfullt. Jag lever enklare, ett privilegium som inte är… helt enkelt.

När jag skalar av ser jag mina verkliga behov. Det är så lätt att dras med i den omgivande livstakten. Det är så mycket som gått förlorat i dagens samhälle. Jag har strävat efter att värna känslorna och människovärdet. Var står vi idag? Kan vi avstå från att väga, mäta och jämföra?

Platser för själen.Det finns platser som talar till vår personliga själ på ett djupare plan. Några av de platser som talar till mig kan du ta del av på min anslagstavla på Pinterest under rubriken Places för the artistic soul.

Detta är några av de platser som hos mig väcker en känsla av välbehag inombords, en känsla av att vara hemma.

Platser för själen

Sedan finns det platser som kittlar nyfikenheten och är fascinerande på andra sätt. Möten med historiska platser är alltid inspirerande.

I naturen finner jag ofta kraft. Varför inte tillsammans med andra. Som här en dag tillsammans med andra kulturintresserade i samband med en poesivandring, ett evenemang genom Kittebo Författarrum, idag Anoteket.

I boken Berika och värna livet: tio uppdrag för skaparglädje och själslig inspiration  ( i länk längst ned på sidan) beskriver jag  en barndomens plats som har en alldeles speciell plats i mitt minne. Kapitlet bär rubriken ”Platser för vårt liv”.

Jag tänker att det är inte alltid de platser som vi inte varit på som är de viktiga. Jakten på nya upplevelser kan förytliga vår vistelse. Först när vi återkommer några gånger till en och samma ort eller ställe börjar vi upptäcka atmosfären, själen på själva platsen, kanske blir vi också själva då en del av detta.