Vad driver den skapande människan? Det börjar som en föraning av något, en fråga som söker ett svar eller en inre oro som behöver lindras. Det lever som en lust att utforska världen, men också som en obesvarad längtan.
Denna lust att skapa, att få vara kreativ som för en del av oss kanske är starkare än för andra. Får jag inte skriva, måla, sjunga, komponera och fotografera blir hela mitt väsen kvävt. Starkast är viljan att skriva och jag behöver med jämna mellanrum vara i ett skrivande tillstånd för att må bra. Skapandet och skrivandet gör mig tydligare som människa.
Vad driver den skapande människan?
Kanske är det en brist på något? Jag behöver fylla på en saknad. Jag skapar och skriver för att bearbeta, synliggöra, beröra och starta nya tankebanor på egen hand och tillsammans med någon annan.
När våren kommer, när livet i naturen börjar spira, blir min längtan och min saknad starkare.
Sköra knoppar väntar på att slå ut. Fåglar sjunger och jag får vara en del i detta. I all sin enkelhet möter jag min mänsklighet. I den finns fröet till kraften som får mig att vandra och söka mig vidare, till något ännu outforskat.
