Elisabeth Jönsson

Du är bästa läraren. Hur tar du kommentaren: Du är bästa läraren? Det går att stanna vid att låta en omogen narcissism insupa kommentaren, men varför inte ta påståendet ett steg vidare. Testa med att svara:

– Kul att du tycker så. Vad är det som gör att du tycker så?

I svaret du får kan du få veta en hel del om vad den elev/elever som fällt yttrandet anser är en bra lärare.

Du kanske då får svar som:

” Bra att du förklarar så man förstår”

” Jag får den hjälp jag behöver”

” När jag inte förstår blir du inte arg”

” Vi får arbeta klart med uppgifterna utan att du stressar på oss.”

Om du får glädjen att höra kommentaren ”Du är bästa läraren” , ta tillfället och fråga vad det är som gör att eleven tycker att just din undervisning är bra för just den eleven.

Varje elev är unik

Varje elev är unik och mycket av nyckeln till att vara en bra lärare är lyhördhet för just det unika hos varje elev. Något som kräver tid i mötet mellan lärare och elever. Som ett resultat av det kommer din undervisning att präglas av kvalitet.

Elever ska, om det råder en sund kultur i klassrummet våga utmana sin lärare. Det innebär inte att eleven ska ta över. Genom respektfulla möten och dialoger bygger vi som är i kunskapens rum just kunskap.

Fler tankar kring ovanstående finner du i inlägget Elever som utmanar.

Och för dig som vill veta mer ännu mer kring de ämnen jag undervisar i besök gärna sidan Jag vill veta mer – med nyfikenhet blir allt så mycket roligare.

Elever som utmanar. Den dagen när de inte finns mer sitter det robotar i klassrummet.

Ingen mobil på när vi har genomgångar, lyssna på varandra när vi redovisar, fokusera på det vi ska göra och inte på kompisens nyinköpta tröja. Exemplen på elever som utmanar är flera. Några utmanar mer än andra. Några också oftare. Vad säger deras elevernas handlingar till mig som lärare? Vad är det hen vill berätta ? För det är just det jag tror vi måste göra. Lyssna och se eleven bakom det som gör att hen väljer att inte engagera sig i det vi gör på lektionen.

Elever som utmanar

Jag kan välja att säga till, en gång, två gånger, men sen kan jag välja ett annat tillvägagångssätt. Hur det ser ut varierar från situation till situation, för olika elever vid olika tillfällen. När jag når kommunikation istället för strid, när eleven väljer att arbeta istället för att utmana mig eller klasskamraterna då når jag fram. Därför är det också så viktigt att fundera över de val jag gör som lärare. Att sträva efter en reflekterande undervisning.

Ett klassrum, en skola är som livet själv. Här ryms olika personligheter. Här möts skiftande värden. Ibland uppstår kollision, konflikter. Ur dessa, om vi tillsammans kan lösa dem på ett konstruktivt sätt, får vi en levande undervisning.

Läraren kan ses likt en konstnär eller musiker. Hen arbetar med sig själv som instrument med stämning och tonläge i klassrummet. Skapar de paletter och klangfärger som väcker liv och tänder ljus och hopp. Lika ofta är det ömsesidigt. 

Jag säger inte nej till regler, men elever som utmanar regler och normer kommer alltid att finnas. Den dag när så inte längre sker då sitter det robotar i mitt klassrum.

Hösten 1994 började jag som gymnasielärare på Kungsmadskolan i Växjö. Det är nu i höst exakt tjugo år sedan. När jag nu blickar tillbaka kan jag se att en hel del har förändrats samtidigt är mycket sig likt. Att arbeta som lärare innebär en ständig utveckling också för en själv som person. Nya människor, nya sammanhang, nya ämnen.Ingen dag är den andra lik. Att undervisa är att inspireras och inspirera, mötas och upptäcka. lära nytt och lära om.

För några år sedan började budgetåtstramningarna i skolan. Jobbet var inte lika roligt längre. Tiden för att göra ett arbete med kvalitet minskade, lusten och glädjen i jobbet började avta.Men jag ville inte bli en gnällig lärare. Jag har mött alldeles för många bittra och maktlösa lärare som sprider negativ energi till sin omgivning, sina elever och kollegor.

Istället valde jag att gå ner i tjänst, började skriva på de böcker jag ville ge ut, startade webbsajten Punctum saliens, knöt nya kontakter i näringslivet och var på väg att lämna yrket. Men något höll mig kvar. Och det är eleverna. Jag har ännu inte funnit någon arbetsuppgift som jag känner är lika meningsfull som möten med elever. Unga människor med tankar och åsikter på väg att forma sina liv. Här kan vi lärare verkligen vara med och göra skillnad. I detta möte byggs samhället. Och kvalitativa möten tar tid. Att dessa möten får ta tid det kommer jag att fortsätta kämpa för, på olika sätt. Skolan är ingen maskin. Den är ett kunskapens palats och ett frirum där nya tankar och kunskaper skapas.Kunskapsprocesser tar tid, olika lång tid beroende på de förutsättningar eleven har med sig. Men alla ska ha samma möjlighet till att bygga den breda kunskapsbas som gör att hon eller han kan skapa sig sin egen framtid. Här har något hänt de senaste åren. Denna tid finns inte längre. Jag funderade på att lämna yrket. Nu funderar jag på att stanna kvar, åtminstone ett tag till. Det politiska utfallet kommer att vara mycket viktigt ikväll för det samhälle som vi kommer att få framöver.