Omfamnar livet
En gråvit dimma över dagens himmel.
En gråvit dimma inombords.
Kaffet värmer. Tilltron finns, också idag ska bli en bra dag.
Tankarna sorteras och bildar den struktur som leder mig genom dagen.
Mest av allt går min längtan till helgens stilla skogspromenad.
Framför mig ligger en intensiv dag, en dag jag bara vill ska gå.
För att uthärda dessa dagar har jag mitt eget knep, närvaron. Bryter ner minut för minut till ögonblick. Istället för att önska att dagen ska gå tänker jag på varje stund som ett ögonblick av en evighet. Det hjälper!
Ingen har mer än stunden.
Finns det ett samband mellan pojkars försämrade skolresultat och all den tid som idag läggs på dataspel? Jag är positiv till ny teknik och nya pedagogiska metoder, men också sunt skeptisk.
Lyssnade till ett angeläget föredrag av Patrik Wincent idag om dataspelsmissbruk och fick tyvärr mycket bekräftat. Jag anser att det läggs ner alldeles för mycket tid på dataspel. Ungdomarna borde själva bli mer medvetna om vad spelen gör med oss, inte bara de positiva aspekterna utan också de negativa. Att bli vuxen innebär också att vara medveten om vad som händer med oss när vi ägnar all tid i spelens värld.
10 000 timmar, ska alla unga killar lägga ner den tiden på datorspel och bli proffs? Vad gör de nya idealiserade gamerkillarna ( och tjejerna) med unga människors medvetande? Låt oss flytta över mediekritiken också hit.
Känner att denna diskussion vill jag fortsätta.