Etikett: lever

Ett nytt år tar vid. Årsskiften får mig att fundera, något jag delar med många andra. År läggs till år och min ålder ger mig perspektiv på livet. Tiden framåt minskar. Jag upplever att mina val blir alltmer eftertänksamma.

En stressig termin tog sin kulmen i influensa under jul- och nyårsledigheten. Min fysiska värld blev mindre och krympte till köksbord och vardagsrum i samvaro med mina närmaste. Alla sociala medier var avstängda. Dagarna har bestått av TV-program, samtal, läsning, reflektioner och mycket vila. Och så som det gärna blir när jag får skala av blir det tydligare för mig vad jag tycker är viktigt.

Hälsan är inte given. Den är viktigast av allt. Utan den kan det andra kvitta.

Självkänslan, att jag känner att jag duger i mig själv, har blivit så tydlig hos mig. Jag behöver inte bevisa en massa utan kan glädjas åt andras framgångar, i att lyfta andra människor och det som fortfarande glädjer mig mest är att få stötta barn och ungdomar.

Det skapande flödet. Det är viktigt för mig att emellanåt få befinna mig i det skapande flödet genom att skriva, komponera, musicera, fotografera och medverka i olika kulturevenemang. Det är ett inre behov jag har med mig sedan födseln.

Sociala medier. Jag har under de senaste fem till tio åren lärt mig mycket om sociala medier och även fått pris och olika nomineringar för elevernas och egna insatser. Under en månads tid har jag tagit semester från Facebook, Instagram med mera. Det har varit fantastiskt skönt att gå ut från denna konstlade värld, bara leva i min egen värld, vara med mina egna tankar. De sociala medierna påverkar dopaminsystemet på ett negativt sätt, liknande det vi upplever när vi konsumerar. Att gå ur dessa flöden är att få bli fri.

Mitt yrkesval. Att vara ifrån mitt arbete gör det så tydligt för mig hur meningsfullt jag upplever att det är att arbeta som lärare och hur mycket jag tycker om människor.

Mina barn. Det finns ingenting som jag är så tacksam över som att få ha blivit och att få vara mamma. Det är och har inte varit givet för mig. Och är det något jag är tacksam över gentemot mig själv är det att jag vid livets olika vägskäl mellan vidare karriär och familj så har barnen alltid gått först. Jag har ägnat min tid åt dem och känner ingen ånger över att jag lagt för lite tid. Kanske är det just detta att jag själv saknade en mamma under min uppväxt som styrt mina prioriteringar. Jag är oerhört glad och tacksam över den hjälp jag fått med att bearbeta min sorg (som jag ständigt bär inom mig), mindervärdighetskomplex, känslor av otillräcklighet och självhävdelsebehov. Kanske jag hade gått längre inom en så kallad karriär om jag inte gjort denna känslomässiga bearbetning, men då hade jag förlorat det allra viktigaste, kontakten med mig själv och mina innersta värderingar. Att leva i enlighet med dem gör mig hel.

Så går jag nu in i 2018 med hopp om att bli något klokare också i år och även att minnas tidigare klokskap. Jag kommer att ägna min tid åt familjen, mina ungdomar, men också åt mitt eget skapande i samarbete med andra.

Extra mycket ser jag fram emot att ”Famna livet” i samarbete med två skickliga musiker. Mer om det kommer jag att berätta under året.