Omfamnar livet
Naturen vilar. Snart kommer vi att kunna se de första spirande snödropparna. Förunderligt!
I naturen blir mötet med mig själv möjligt. Här kan jag varva ner och hämta kraft. Mina sinnen får stimulans och jag får perspektiv på tiden.
Att vara i naturen är att vara med sig själv.
Att lägga en diss på någon är ett uttryck som jag börjat stöta på de senare åren. Tydligen innebär det att man ska titta nedlåtande på en annan person så den känner sig nedvärderad eller psykad. Varifrån kommer sådana idéer?
Som lärare har man möjlighet att arbeta med relationerna mellan olika elever, men stundtals kan man känna sig ordentligt maktlös.
Detta med att leva tillsammans, i respekt för varandra, är en verklig konst. Medan vi lever har vi möjlighet att arbeta med oss själva som människor. Det är verkligen en sann konst för en ung människa, och även för oss äldre, att ha mod att leva och vara sig själv när det ska läggas dissar på varandra.
Ge barnen penslar, färg, toner,instrument. Låt dem bejaka sitt innersta, låt dem komma i kontakt med sitt känsloliv och lära sig att lyssna till och vårda det ömt.
Upptäck glädjen i att finna och använda sig av sitt skapande uttryck.
Låt sinnena och känslorna ta utrymme. Endast så kan vi tillsammans skapa en mänskligare värld. Låt oss bejaka den musiska människan.