Etikett: reflekterar

Trädgårdens läkande kraft. Jag var ute och flanerade en stund i trädgården idag. Det mesta av snön har försvunnit och jag anar vår i luften. Vår trädgård är inte stor. Den är snarare som ett litet krypin omgärdat av höga häckar bakom vilka man man sitta ifred, filosofera och koppla av. Har man som jag ett arbete med mycket människokontakt är det viktigt att finna vattenhål i tillvaron för att tanka stillhet och fylla på med energi. I stillheten föds något nytt.

Trädgårdens läkande kraft

Läser just nu en bok som handlar om terapiträdgården i Alnarp och om hur olika våra behov av trädgårdsrum kan se ut. Hur det inre svarar mot det yttre och vice versa. Boken bär titeln ”Trädgårdsterapi” och är skriven av Patrik Grahn och Åsa Ottosson. Boken tar upp hur trädgårdens personal arbetar med människor som varit sjukskrivna under längre tid på grund av utmattningssyndrom. Det är en finstämd och vacker bok om betydelsen av de små nyanserna i tillvaron för att finna en väg tillbaka till livet. Du har möjlighet att provläsa en del ur boken Trädgårdsterapi via Provläs.se.

Att få leva enkelt och skala av. Märker att i takt med att jag blir äldre blir livet enklare. Och vad gör det enklare? Jag behöver inte hävda mig!  Jag behöver inte bevisa något! Jag duger som jag är. Funderar på om jag hade känt så när jag var yngre, hade det varit av ondo eller godo? 

Att vara ung innebär att det hela tiden, mer eller mindre medvetet, läggs en massa förväntningar och förhoppningar på en, att man ska uträtta något. Och när jag tänker tillbaka är det viktigaste jag ägnat mig åt barnen och ungdomarna. Och jag är tacksam över att ha en skog att promenera i, goda vänner att fika med och en man att krama om.

Att få leva enkelt och skala av

Sedan jag gick ner i arbetstid konsumerar jag mindre och skapar mer utifrån egna behov och tankar.  Är det av ondo eller godo? Jag känner mig rikare inombords, mer sällan tömd på energi ,men jag bidrar inte på samma sätt till BNP. Kanske är jag mer rädd om miljön?

Framgång för mig är att få skala av, att urskilja det väsentliga och arbeta för att prioritera på att lägga min tid på det som gör livet rikt och meningsfullt. Jag lever enklare, ett privilegium som inte är… helt enkelt.

När jag skalar av ser jag mina verkliga behov. Det är så lätt att dras med i den omgivande livstakten. Det är så mycket som gått förlorat i dagens samhälle. Jag har strävat efter att värna känslorna och människovärdet. Var står vi idag? Kan vi avstå från att väga, mäta och jämföra?