Ångesten kommer krypande, frågorna anhopar sig, tankarna blir osorterade – det är något viktigt jag vill säga. Processen bakom orden ser nog väldigt olika ut, precis som drivkrafterna till varför vi skriver.
För egen del har det, ända sedan jag började skriva, varit som ett pockande behov, något jag bara behöver göra. Ja. nästan som att borsta tänderna eller sova, en form av ursprungsbehov. Det är som om skrivandet renar inifrån, bringar klarhet, visar på samband och gör tydligt för mig själv var jag står.
Kanske är det också därför som jag tycker om att skriva rent. Då förädlar jag, inte bara språket och texten utan också mina egna tankar.